1. Vad gör man som aktiv buddist?

Man chantar Nam-myoho-renge-kyo på morgonen och på kvällen och deltar på diskussionsmöten en eller ett par gånger gånger per månad. Att studera själv och tillsammans med andra är också viktigt.

2. Måste man tillhöra en organisation? Räcker det inte att chanta själv?

Naturligtvis kan alla chanta oavsett om de är medlemmar eller inte men för att ständigt kunna fördjupa sin förståelse och hjälpa andra som vill börja praktisera är det nödvändigt att ha en organisation. Eftersom Soka Gakkai International är en internationell organisation, är det också möjligt att agera för fred, kultur och utbildning på ett helt annat sätt än som enskild individ. Många medlemmar berättar att ju längre de praktiserar desto tacksammare är de över att tillhöra en organisation som gör mycket för att förbättra världen.

3. Hur kan man påverkas av att chanta Nam-myoho-renge-kyo utan att förstå det först?

För att förstå hur det är möjligt måste man pröva själv, det är inte möjligt med bara en teoretisk förståelse. Den jämförelse som ligger närmast till hands är hur man påverkas av musik. Av musik kan man bli glad, sentimental, danssugen, sorgsen mm. Buddismen är den enda filosofi som förklarar att alla vibrationer har livstillstånd. Musiken återspeglar kompositörens livstillstånd och insikt. Musiken fungerar som en katalysator för att ta fram samma tillstånd hos den som lyssnar. Att chanta Nam-myoho-renge-kyo fungerar som en katalysator för ditt eget upplysta tillstånd. Det viktigaste är att Nam-myoho-renge-kyos vibration kommer ur Nichiren Daishonins upplysta tillstånd och därför förkroppsligar enheten mellan personen (Budda) och lagen (den universella lagen om orsak och verkan). När man chantar Nam-myoho-renge-kyo med stark övertygelse om just det sambandet förkroppsligar man själv den enheten.

4. Kan man chanta för vad som helst?

Ja man chantar för allting som rör ens liv. Det kan vara allt från relationer på jobbet till din hälsa eller för någon annans skull. Det finns ingenting man inte kan chanta för. Om man chantar för någonting som betyder mycket för en själv chantar man mer uppriktigt och får därför bättre kontakt med sitt buddaskap. Då man aktiverar sitt buddaskap, höjer sitt livstillstånd, har det en djup effekt inte bara på det man chantar för utan på alla andra delar av ens liv och dess omgivning.

5. Vad menas med att förändra sitt karma?

Karma betyder egentligen lager av skapade orsaker. Alla människor har vissa livstendenser, både positiva och negativa, som är mycket starka. De visar sig tydligast inom områdena relationer, hälsa och ekonomi. Att förändra ett beteende kan vara mycket svårt speciellt om det, som buddismen förklarar, kan vara skapat i tidigare existenser. För att förändra ett negativt karma behöver man mycket livskraft. Genom att praktisera Nam-myoho-renge-kyo regelbundet kan man ta fram sitt inneboende buddaskap varje dag och finna att man kan förändra även det man inte trodde var möjligt.

6. Kan jag förändra min omgivning?

Buddismen förklarar att personen och dess omgivning är "två men inte två". Uttryckt på ett annat sätt kan man säga att omgivningen är en reflektion av personen. Inom SGI talar man om mänsklig revolution till skillnad från yttre revolution. Det betyder att om man förändrar sitt livstillstånd kommer omgivningen att förändras också. Historien visar tydligt att revolutioner som inte motsvaras av en inre förändring hos människorna är dömda att misslyckas. En bärande tanke inom SGIs filosofi är att åstadkomma fred genom att hjälpa enskilda människor att höja sitt livstillstånd så att de kan åstadkomma en förändring i sin omgivning. Det kan tyckas vara en långsam och mödosam väg men på sikt är det den enda möjliga för att skapa verklig fred. För den enskilde medlemmen är alltså en förändring av omgivningen (familj, arbete, vänner mm) både möjlig och något att sträva efter.

7. Finns det ingen gud i buddismen?

Nej, ingen allsmäktig. Buddismen är den enda av de fyra stora religionerna som inte tror på en allsmäktig gudom.
Buddismen förklarar istället att det finns en universell lag, lagen om orsak och verkan, som genomsyrar allt liv i hela universum.
Det finns omnämnt en hel del gudar i sutrorna, som tex solens och månens gudar, men de avser en beskyddande eller livsfrämjande funktion.
Genom åren då buddismen spridits, över framförallt Asien, har lokala religioners gudar införlivats i buddismen och fått plats som just beskyddande funktioner.

8. Kostar det någonting att vara medlem?

Nej det finns inga medlemsavgifter. Likväl kostar det pengar att driva en organisation, men medlemmars bidrag är helt frivilliga.
Det är bara efter att ha varit medlem i sex månader som man kan bli bidragsgivande medlem.
Det största bidraget som medlemmar ger till Svenska SGI är den tid och engagemang de lägger ner på olika aktiviteter.

9. Är buddismen en filosofi eller en religion?

Enligt Svenska Akademins ordlista är religion lika med gudstro och i den meningen är buddismen ingen religion, men eftersom tro på den universella lagen om orsak och verkan i sig är en viktig del av den buddistiska läran kan man säga att det är en religion. Buddismen, som i sig är ett samlingsnamn på många buddistiska skolor, klassas som en av de fyra världsreligionerna. Man skulle möjligtvis kunna säga att buddismen är en mycket filosofisk religion.

10. Finns det någon guru?

Nej det finns ingen guru. En viktig buddistisk princip om utbildning i allmänhet och om buddismen i synnerhet är mentor-lärjunge relationen.
Den ursprunglige mentorn är Budda, Nichiren Daishonin, och vi som buddister är lärjungar/elever. Därför studerar vi hans skrifter.
I vissa tider tar buddismen stora steg framåt därför att någon har kunnat förklara och inspirera andra att använda buddistisk visdom och praktik för att förändra sina liv och den tid de lever i.
SGI i sig är en sådan företeelse. SGI är idag förmodligen världens största aktiva buddistiska organisation.
SGIs historia är till stor del dess tre presidenters kamp och seger. Tsunesaburo Makiguchi grundade Soka Gakkai 1930 och dog i fängelse 1944 av tortyr och undernäring efter att ha vägrat sluta upp bakom den japanska militärregimen. Josei Toda var Makiguchis direkta lärjunge men kom levande ur fängelset vid krigsslutet och byggde upp resterna av organisationen till en vital organisation i efterkrigstidens Japan. Daisaku Ikeda var Todas direkta lärjunge och blev dess tredje och nuvarande president 1960. Daisaku Ikeda har skapat en stor internationell fredsrörelse av Soka Gakkai som idag omsluter ca 15 miljoner praktiserande.
Genom sin hängivenhet och handlingskraft att hjälpa människor förändra sina liv, har Makiguchi, Toda och Ikeda spridit en förståelse om den buddistiska livssynen som saknar motstycke i historien.
Dessa tre personer, och speciellt Daisaku Ikeda, fungerar som inspirationskälla till buddistisk handling i vår tid och fyller idag funktionen av mentor till de som vill studera buddistisk visdom.