NIO SINNEN

Buddismen förklarar om Nio olika sinnen bland annat som en hjälp att förstå karma, jaget och hur man kan förändra sitt karma. Det låter sig inte göras i en handvändning och inte heller kan man göra det enbart som en intellektuell ansträngning, man behöver också närma sig dessa frågor från ett intuitivt eller meditativt håll. Dessa båda sätt, att studera och meditera, är viktiga delar i en buddistisk utövan men de är inte tillräckliga, för att kalla sig buddist måste man också bry sig om och agera för andra människors skull vilket inom buddismen kallas för bodisattvans praktik.

Nu när detta är sagt tänkte jag ändå på ett mer teoretiskt sätt försöka beskriva en del av buddismens syn på våra liv.

Grovt sett finns det två sätt att betrakta det som vi kallar för medvetandet eller jaget eller möjligtvis själen, kärt barn har många namn.

Det ena är den strikt materiella synen att medvetandet är en produkt av hjärnan vilket betyder att när vi dör finns det inte heller någon själ eller något jag som lever vidare, livet är därmed definitivt slut i och med vår död, även om vår kropp utgör näring till träd och blommor är vårt jag oåterkalleligen borta.

Det andra synsättet innebär att medvetandet, själen eller jaget är ett icke materiellt väsen som lever i någon slags symbios med hjärnan.

På senare år inom hjärnforskningen och djuppsykologin har en hel del intresse och forskning ägnats åt problematiken om medvetandet är en produkt av hjärnan eller ett självständigt väsen, i framtiden kommer man säkert höra mycket intressanta forskningsresultat.

Generellt kan man säga att alla religioner hävdar det senare, dvs att det finns ett väsen som inte är materiellt. Definitionen av detta väsen skiljer sig sedan åt mellan religionerna. Buddismens definition av vårt inre liv är den mest annorlunda av världsreligionerna eftersom det är den enda av dem som definierar det högsta som en universell lag och inte som en gud. När ärkebiskop Hammar var i Kulturcentret som inbjuden föredragshållare menade han att kristna, judar, muslimer och hinduer har samma gud, buddisterna däremot tror på en universell lag eller princip.

Nichiren Daishonin definierar detta svårgripbara begrepp som "myo" (av "myoho") och skriver om det i "Om att uppnå Buddaskap":

Vad menas då med myo? Det är helt enkelt vårt livs mystiska natur, från det ena ögonblicket till det andra, som vårt sinne inte kan förstå och som inte kan uttryckas i ord. Då du närsomhelst ser in i ditt eget medvetande uppfattar du varken färg eller form som kan verifiera dess existens. Ändå kan du inte säga att det inte existerar eftersom många olika tankar ständigt uppstår hos dig. Livet är i sanning en svårgripbar verklighet som är bortom både orden och koncepten existens och ickeexistens, ändå uppvisar det kvaliteterna av båda. Myo är namnet som givits livets mystiska natur och ho till dess manifestationer. (Om att uppnå Buddaskap s. 15)

Fysiskt sett är alla våra celler helt utbytta vart sjunde år, ändå upplever vi att vi är vi, och försöker vi, när det blir tungt med räntor och amorteringar, att hävda inför banken att det var någon annan som skrev på lånehandlingarna för sju år sedan kommer de inte att tro på det.

Vad är det då i våra liv som fortsätter även i döden. Budda kom till slutsatsen att det som fortsätter är karma och att vårt karma kommer att genomgå en ny livsfas efter döden och att det dessutom har genomgått och kommer att genomgå oändliga antal liv och död.

Om vi inte kan nå upplysning i det här livet hur skall vi då kunna tro på att vi gör det i döden? Omvänt om vi upplever bevis på vårt eget buddaskap i det här livet varför skall vi då inte tro att vi gör det i nästa?

I ”dialogen om Lotus sutrans visdom”säger Daisaku Ikeda: Att uppleva födelse och död från buddaskapets perspektiv innebär att döden inte är något vi behöver frukta. Det är som att somna på kvällen och vakna upp nästa dag. Precis då du trodde du var död har du redan påbörjat din nästa existens. …Dessutom föds vi på den plats och vid den tid och i den form som vi själva önskar. Det är inte begränsat till den här världen. Om du är trött på jorden kan du fara till en annan planet och vara verksam”.