Om du önskar befria dig från ... att uttala Myoho-renge-kyo kommer därför att göra det möjligt för dig att förstå den mystiska sanningen inom dig.

I dessa få rader uttrycker Nichiren Daishonin den mänskliga existensens grundläggande problem, som buddhismen definierar det, och ger sin unika lösning som för första gången gör buddhaskapet tillgängligt för alla människor.

Uttrycket ”födelsens och dödens lidande” har förklarats på många vis, men här bör vi förstå det som de lidanden som uppstår ur vad buddhismen kallar för förgänglighetens sanning. I buddhismens ögon är liv och död inte bara de yttersta ändarna av ens livstid, utan liv och död inträffar ständigt. Allting förändras ständigt och förblir inte detsamma ens för ett ögonblick.

Partikelfysiken säger oss att på den subatomiska nivån kan vi inte tala om fast eller solid materia bara om ständigt skiftande energimönster. Med en helt annan avsikt lär också buddhismen att allt är i ständig förändring. Buddhismen söker mer kasta ljus över människans tillstånd än strävar efter klargöranden av den fysiska världens natur. Den buddhistiska doktrinen om förgänglighet lär att de saker som människor ofta litar på för sitt välbefinnande ytterst inte alls är så pålitliga. Inget varar för evigt; inte rikedom, inte ungdom, inte någon annan persons kärlek, inte ens våra kroppar och sinnen. Även om vi kan behålla vår kraft och våra tillhörigheter till sista stund så klär döden till slut av oss allt. Människor som bara söker tillfredsställelse i de föränderliga tingens värld är sårbara, deras känsla av identitet och värde är beroende av ömtåliga omständigheter som helt säkert kommer att förändras.

Så länge människor inte är medvetna om den eviga oföränderliga sanningen är de dömda att gripa efter flytande yttre för sin säkerhet i livstid efter livstid. Detta tillstånd av att vara i händerna på förgängliga saker kallas för ”födelsens och dödens lidande”, och beskriver det mänskliga problemet som buddismen ser det.

Med risk för att förenkla alltför mycket, kan vi säga att alla former av buddism representerar försök att befria människor från ”födelsens och dödens lidande”, men hur de definierar den friheten och vilka discipliner de lär för att uppnå den, skiljer sig markant mellan olika strömningar av buddhismen.

Bara för att ta ett exempel så tolkade de tidiga eller de så kallade Hinayana buddhisterna ”att befria sig från födelsens och dödens lidande” som att bokstavligen befria sig från faktumet att födas och dö. Med andra ord sökte de undkomma återfödelsens cykel och aldrig igen födas i den här världen. Det målet kallades för att ”stoppa födelsens och dödens hjul.” För att uppnå det gjorde de seriösa utövarna allt för att frigöra sig från bindningar till den föränderliga, materiella världen, de övergav tillhörigheter och familjeband för att träda in i buddhistorden. De buddhisterna resonerade att eftersom lidande uppstår för att man klamrar sig fast vid förgängliga ting, bör man obarmhärtigt frigöra sig från bindningar till föränderliga ting inberäknat ens egen kropp och sinne. Det tillstånd man därigenom sas uppnå kalldes nirvana, bokstavligt ”att blåsas ut”, med innebörden att man utsläckt födelsens och dödens lidande. Ur denna synvinkel är målet för den buddhistiska utövan, upplysningen, någonting som är ganska skiljt från vanliga människors vardag.

Med detta som bakgrund kan vi lättare uppskatta den radikalt annorlunda syn Nichiren Daishonin lär i ovanstående goshostycke. För honom avsågs inte ”frihet från födelsens och dödens lidande” en flykt från de föränderliga tingens värld utan upptäckten av en punkt av absolut tillit inom en själv. Den punkten av absolut tillit är den ”mystiska sanningen” eller Myoho-renge-kyo, den eviga och oföränderliga yttersta livslag, som också är den universella buddhanaturen. Sen tiden utan början har sanningen funnits i alla människors liv. Eftersom vi är okunniga om denna sanning förblir vi bundna vid den ständigt föränderliga världen av ”födelse och död”. Men då vi vaknar upp till denna sanning, lär Daishonin, kan vi med perfekt frihet röra oss i världen av föränderliga ting eftersom vi besitter en orubblig säkerhet inom oss.

I Nichiren Daishonins ”Ongi kuden (de muntligt överförda lärorna) står det, ”Vi upprepar cykeln av födelse och död i säkerhet på jorden av vår inneboende upplysta natur” (Gosho Zenshi, sid. 724). Genom att chanta Nam-myoho-renge-kyo som Daishonin lärt oss, stoppar vi inte födelsens och dödens hjul men förändrar djupt det sätt på vilket vi upplever det.

Med andra ord blir födelsens och dödens lidanden genom ljuset från ”den mystiska sanningen inom våra liv” till upplysning som de är. Vi fortsätter att uppleva livets glädje och sorg, vi gläds tex vid en befordran och sörjer när en kär relation tar slut. Men ändå, genom vår praktik, känner vi en ökande känsla av tillit och frihet som kommer av att vara ett med det eviga inom oss själva. Med denna medvetenhet kan ingen omständighet, inte ens döden, i grunden hota vår säkerhet.